Hur man tämjer ett vildHallon!

Platsliggning

Fritt följ

Var uppe hos föräldrarna över påsk. Släpade med mig blod, skank och apportbock. Kan ju säga att de två förstnämnda inte var så populära attiraljer då de skulle in i mammas frys...

Tanken var att jag skulle träna så mycket jag kunde med Hallon, då främst spår i skogen. 

Första spåret blev inte så långt, jag stötte på problem en bit in. Det kruxiga med att lägga spår, tycker jag, är att man aldrig vet var man hamnar nånstans. Man ska ju helst inte ha gått omkring i skogen innan, då snurrar man till det för hunden. Men, det började bra i alla fall, men en cirka 70-100m in hamnade jag mitt i en sankmark och nästan 1m snö. Inte bra för en nybörjar hund. Ville inte vinkla spåret för mycket heller (=gå runt snön) eftersom det också är en svårighet. Så spåret blev inte så långt. Hallon gjorde bra ifrån sig, och var glad=).

Andra spåret gick bättre. Det blev kanske 400m långt, det längsta Hallon gått, med rätt mycket vinklar. Hallon var jätte duktig, missade en vinkel, men höll sig i närheten och hittade tillbaka till spåret igen. Matte var döslut efteråt.. Puh, vi plöjde igenom 1m snö på sina ställen, tappade nästan stöveln på vägen. Kan ju säga att jag plockade barr ur håret ett par dagar efteråt...

Vi har börjat en viltspårkurs. Svinkul! Förr förra veckan var det bara teori och nu i fredags tog vi med hundarna ut till Grimsta (världens sämsta ställe att lägga spår på, folk+hundar överallt!). Jag band upp Hallon och la ett spår som var nästan 40 meter långt. Hade med mig snitslar, blod och en skank (rådjursklöv). Jag markerar startstället genom att krafsa/sparka upp marken med foten, och droppa lite blod. Jag drar skanken efter mig i ett snöre samtidigt som jag droppar med blodet (som finns i en flaska med droppkork), samtidigt som jag markerar med snitslar vart jag går. Första spåret ska vara rätt enkelt så hunden har störst chans att lyckas. I slutet gör jag en liten böj och lägger sedan skanken där och binder fast den i något (så ingen annan hund eller djur tar den). Det spåret fick ligga i 40-50 minuter. Vi lade också ett till spår, lite längre och det fick ligga i 1,5h ungefär. Ju längre det ligger, desto svårare för hunden. Hallon hade svårt att sitta still medan vi höll på med spåren, han trampade och gnällde konstant, han fattade att det var nåt spännande på gång. Jag trodde han skulle dra som en kanonkula i spåret när vi väl satte igång, men han tog det lugnt (eller, nja, halvlugnt..) och följde spåret som han skulle. Jag hade inga förhoppningar eftersom han inte fattade personspåret vi gick för ett tag sen. Men, som sagt, alla hundar har ju viltspåri blodet, på nåt sätt. Hallon var i alla fall jätte duktig!

Hallon, a.k.a "Dubbelhakan"

Sista vinterbilden???